mugshot

Dagen började med ett mail vars innehåll gjorde att jag fick otroligt mycket mer bråttom än vad jag redan insett av att först titta på klockan, söndagsförnöjt lägga huvudet på kudden igen för att sedan panikslaget stå fullt påklädd i hallen i en lustig position med en sko på, dubbelvikt över soffan, läsandes nämnda mail.

Mitt första mål var (på grund av mailet) en fotoautomat. För att bespara mig så många steg som möjligt valde jag givetvis den automat som står placerad mitt i rusningstrafiken upp ur Tekniska Högskolans tunnelbana. Jag tog sikte på automattaket redan halvvägs upp, men det gjorde också en man modell äldre. Att tävla mot pensionärer är bland det svåraste man kan göra. Det borde finnas en OS-gren i det. Gubben med armbågarna vann såklart, men jag lyckades på något sätt ändå smita in före, med ett alldeles väldigt glittrande tacktack såklart. Han hann inte reagera och innan vi visste ordet av, jag och gubben, ramlade det ut fyra stycken mugshots (kom ihåg uppvaknandet) på en stackars jag som precis hunnit dra fingrarna genom håret och klappat in lite rosighet i kinderna. Ett sånt sitter nu fastlimmat på min ansökningsblankett till skolan i modets och skönhetens huvudstad Milano. Fint.

Efter att i princip ha kastat fotona på min stackars internationella koordinator och krafsat ner något som såg ut som rök efter en tecknad bil på linjen längst ner, tog förmiddagens VERY VERY IMPORTANT uppgifter slut. Jag slog mig ner på en bänk och tänkte att resterande fyra timmar innan tentan kunde jag spendera på de föreläsningsanteckningar jag lyckades få med mig hemifrån. Det tog en kvart.