Jag lider av efterdyningarna (tre stygn) efter en nyligen (tisdag) utdragen visdomstand (nummer två) och ägnar mig därför åt mest ingenting för tillfället. Inte för att jag de första dagarna hade vare sig ork eller möjlighet, men kombinationen av helg och att jag såhär fyra dagar efter operationen inte behöver lika mycket smärtstillande, gör att jag plötsligt är sugen på att göra en massa fartfyllda grejer som min icke-existerande tand envist förnekar mig.
Det är märkligt hur det kommer sig, detta fenomen som diskuterades över en gammal mögelost igår kväll, att man inte lägger märke till kroppen när den är frisk, men om något inte fungerar som det ska lägger man inte märke till någonting annat. Personligen brukar jag inte märka när jag blir frisk eftersom jag alltid kastar mig in i vardagen lite för tidigt, men jag kommer ihåg hur jag åtta år gammal och kräksjuk tänkte "hur har jag någonsin orkat spela fotboll?". Plötsligt bara gör man det igen utan att riktigt fatta när sjuk slog över i frisk och helt utan att bry sig.
Ikväll hade kunnat vara en sådan kväll när jag kastade mig ut i vilda aktiviteter för att sedan ligga lika utslagen som tanden hela nästa vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar