Ni vet en sån där liten, krumryggig gubbe vars hela uppenbarelse går i brunt. En sån där gubbe med bruna finbyxor som sitter fast strax under armhålorna, och en kortärmad skjorta som ser ut som någon slags beige solblekt sextiotalstapet. Han ska ha käpp också, gubben, som ska vara lika krokig upptill som han. Den ska också vara brun. Brun är gubbens bästa färg.
Den här typen av gubbar har en tendens att gå väldigt långsamt, det måste vara därför man ser dem så sällan. FYI blev jag omkörd av en sådan, alldeles nyss. Ni skulle sett så himla nöjd han var!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar