alla i publiken var fjorton, hade randiga tröjor och seglarmössa

Jag och Isabell var på den sista utebion igår. Jag kände mig som en infiltratör, en mullvad. Vi kom från varsitt håll när platserna framför bioduken redan började vara slut, sicksackade oss fram till varandra. Hej sa vi, här konstaterade vi sedan och slog oss rakt ner på den lilla lediga ytan vi stod på. Samma sekund som suset gick genom publiken att filmen var slut reste vi oss upp, greppade filten, sa hej och gick tillbaka samma väg som vi kom. I sicksack genom publikhavet, åt varsitt håll.