på begäran av familjen

Jag har lovat att dela med mig av min önskelista. Svårast med önskelistor är nog inte att hitta på grejer man vill ha, för mig är det svåraste att berätta för någon annan att jag så egoistiskt tycker att jag är värd den där jättedyra och helt onödiga grejen.

För den velige: Generellt funkar väl alltid smycken, kläder och skor från "rätt" affär, vardagslyx, upplevelser och resor på de flesta. Märk väl de outsinliga möjligheterna som ryms i orden vardagslyx och upplevelser. Sen har jag ju personligen en grej för teknik och kameraprylar.

Så utan inbördes ordning eller kravbild eller ångest presenterar jag några saker jag skulle bli glad för:

    

Klänning från Monki, svarta supertighta jeans, vinkaraff från Cervera. 

Om du tänker presentkort. Om du inte tänker presentkort utan mjuka paket är jag en XS/S/34 och 26/32 i samma affärer. 

Tjejer blir ofrånkomligen alltid jätteglada för smycken. Ingen plast, inga krusiduller. Jag är en skandinaviskt enkel guldtjej. 

        

Om du tänker böcker, och vi bortser från det faktum att jag har ägnat flera veckor åt att slänga tonvis av den varan. Bagagevåg - så sjukt smart! Jag som på två års tid flugit totalt kanske 20 gånger och varje gång stått och funderat på om väskan känns som sju och ett halvt mjölkpaket eller ett för mycket. Pengar funkar alltid, det är inte okreativt om jag inte bara köper knäckebröd för det. Fast det kanske är just det jag behöver.