pendling

Jag börjar komma in i det här nu, och kan inte ursäkta tystnaden med annat än vardagen, åtta till fem, kliva upp för tidigt och hur gör vi med middagen-konversationer under enbent strumppåtagningsakrobatik. Just de här två dagarna har vardagen varit lite annorlunda, med kurs på bortaplan.

Slutsatserna inkluderar insikterna: att jag lär mig saker rasande fort, att andra inte gör det, att jag måste lära mig att låta andra lära sig i sin takt utan att jag behöver bli uttråkad för det, samt att ta kurser som de kommer utan att låta mig känna mig irriterad på att det går så långsamt. Utöver det har jag också insett hur ovärderlig min kära termosmugg med gokaffe är, dels för att fördriva de en och en halv timmarna på pendeln till kurslokalen, dels för att värma mig de fem minuterna i iskyla i väntan på bussen men framför allt för att kaffet där är bland det äckligaste jag någonsin försökt dricka. Jag skulle rangordna som följande:

1. Den sura mjölken från Pressbyrån
2. Den jästa cognacen i Sälen
3. Kaffet på Scania