insikt

Att klockan ringer redan klockan 06:00 var någonting jag för många år sedan bestämde mig för aldrig skulle behöva ske igen. Då gick jag på högstadiet och hade lång resväg varannan vecka.

Varannan vecka 2001-2004 klev jag upp 06:00, vaknade i duschen (notera gärna att kliva upp och vakna är två skilda saker), åt två Skogaholmslimpmackor och stirrade i Kalle Anka tills klockan blivit lite för mycket, varpå jag snabbt slutförde resten av morgonrutinerna och marscherade upp till bussen. Lustigt nog slog jag nästan alltid upp ögonen när visaren på min väckarklocka (som alltså inte var en mobiltelefon utan en riktig väckarklocka) klickade i läge för att alarmet skulle startas. Den var besvärlig att stänga av för spaken på baksidan var så liten, dessutom var klockan rund så det hände ofta att dumskallen rullade iväg för mig och slog i golvet, ilsket tjutande.

Såvitt jag minns var det alltid becksvart och jättekallt och skolan på den tiden var inte det jag längtade mest efter. Men jag pallrade mig dit varenda dag. Någon gång där kom jag fram till att jag 1. Inte skulle börja jobba så tidigt att jag måste ställa klockan på 06:00 och 2. Skulle bo så pass nära jobbet att det gick att cykla, samt den lite mindre seriösa men icke desto mindre önskade 3. Att det alltid skulle vara vår och sommar när jag blev stor.

Varannan vecka 2004-2007 upprepade jag högstadiets rutiner och adderade faktorn sena kvällar för att göra det hela lite mer utmanande. De sena kvällarna berodde inte på fester och annat strunt för den som tänkte att jag larvade runt på stan varenda kväll. Icket! De sena kvällarna berodde på många timmars kvällsträning som avslutades med en kvart i bastun för att varva ner. Hemma var jag inte förrän vid halv elva, och då hann jag och pappa precis käka en kvällsmacka och titta på ett avsnitt Lost som vi inte alls hängde med i, innan det var dags att sova.

Då cementerade jag besluten 1. och 2. och kom till insikt om det omöjliga i 3. men sparade det ändå som en liten egoistisk önskan till den globala uppvärmningen.

Ja men pilutta mig då för här sitter jag i Södertälje före åtta.