Gråskalan är, precis som på ett fotografi, ofta väldigt förlåtande men kan samtidigt bli spännande med kontraster och ljussättning. Accenter är också viktigt och jag har fastnat för just koppar för att det är snarare ett komplement och ger djup till det gråa. Jag minns en tavla jag målade på bilden i högstadiet, den var svartvit och föreställde en dödskalle, en gammal bok och två rosor och den står fortfarande inramad i hallen. Jag tycker mycket om den, mycket för att min bildlärare föreslog att jag skulle blanda in ett uns gul färg precis innanför kanten på dödskallen. Det är knappt synligt men ger ett djup i bilden och jag minns aha-upplevelsen och kan fortfarande frammana den när jag ser tavlan. Den är kanske lite obehaglig eller ödesdiger, some may say, men för mig symboliserar den lärande och den upplyftande känslan av aha! Lite som jag vill skapa med koppardetaljer bland inredning i gråskala.
I övre vänstra hörnet ser ni förresten en idé jag har lagt på minnet för framtida projekt. Hyllplan semi-bakom soffan (dvs endast det övre planet når in bakom soffan, det nedre planet slutar vid sidan så soffan är i det närmaste inskjuten mot väggen)! Här i form av IKEA-hyllor.
Grått kan bevisligen vara alldeles utomordentligt busigt och piggt!
Himla snyggt! Fast inte i närheten lika snyggt som din fantastiska ödesdigra halltavla!
SvaraRadera